E L I N M A T I L D A

(29+0)

 

Då hoppar vi fort till vecka 30. Jag har varit sjuk och ganska så sängliggande/soffliggande. Gråtandes ringde jag till min kära mor i tisdags för jag kunde bara inte förmå mig att hämta tjejerna från dagis. Snälla mamma kok och räddade mig. Som tur är kan David arbeta mycket hemifrån så han fick komma hem och sköta lämna/hämta från dagis då jag inte mådde bra alls. I dag är första dagen som jag känner mig ok. Mått så illa, ont i kroppen, ont i ryggen och mellangärdet. Har sovit så dåligt att det i princip inte blivit någon sömn alls. Det har varit så mycket känslor upp och ned, kännt mig så konstig. Blev rädd i går att det kunde vara havandeskapsförgiftning. Tala med min barnmorska i dag och hon kunde lugna mig och det fick bli lite magmedicin och det blev bättre!

 

Bebisen är nu ca 36cm lång och väger 1,43kg. En del bebisar lägger sig nedåt med huvudet redan nu men jag tror inte vår lilla har gjort det än eftersom det sprakar lite här och där.

 

Tydlign är hormonpåslaget stort nu och kan ge illamående och det känner jag då jag börjat få uppstötningar som är helt nytt för mig. Så jag skall nog inte vara så rädd om jag upplever lite illamående, men inte så mycket som jag känt de senaste dagarna, fruktansvärt! Inne i sista fasen nu, jippi! Känns bra samtidigt som det känns tungt, inte bara i kroppen utan i sinnet. Men men.. vi kämpar på!