Instagram elinmatilda.seInstagram elinmatilda.seInstagram elinmatilda.seInstagram elinmatilda.se

Vår nya familjemedlem och sjukhusvistelse






Här har vi Saga som kom till världen 121203 kl10:08. 29 minuter efter vi kom in till förlossningen. Jag visste att det var en Saga där inne! Min syster Sara var så himmla säker på att det skulle vara en pojke.

Dat har varit en riktigt jobbig omställning att "plötsligt" vara fyra. Speciallt när Smilla är sjuk och väldigt gnällig. Vill upp i famnen just då man inte kan. Det hjälper ju inte att Saga är svår att få att sova. En riktigt vaken tjej. Så blev även Saga sjuk och det blev ännu jobbigare. Vi var inne på barnakuten i tisdags och då konstatera de att visst, hon är förkyld men det lär bra om lungorna och hon andades bra. Men hon blev bara sämre och super täppt i näsa. Tillslut flaxa hon bara med armarna när hon inte fick någon luft. Jag körde koksalt och använde närsug men det ville inte lossna. David var så nära att ringa ambulansen men det blev lite bättre och hon lugna ned sig och kunde sova. Då kunde vi andas igen.

Vi åkte in till akuten igen nästa dag efter som täppan inte gick att få bort samt att hon hade svårt att behålla maten eftersom hon hosta så att hon börja spy upp allt. Så blev hon jätte slö och ville mest sova. Jag och Saga stannade kvar till fredagen. Tre jobbiga dagar av nässugande, koksaltande, inhalerande av koksalt och adrenalin, väga och amma och väga igen. Kändes som att det helatiden var något som skulle göras. Fick hålla henne upprätt mest hela tiden för att få henne att må så bra som möjligt. Jag ammade och sedan fick jag sitta med henne i högt läge på en kudde och bara hoppas att hon inte skulle börja hosta för då skulle maten komma upp med all säkerhet eller så bara kom allt upp som en flod. En sond fick hon för att kunna kompletera det hon inte fick i sig. Skulle ha åkt hem på torsdagen men eftersom hon inte kunde behålla maten fick vi stanna kvar. Vilket jag var glad över, kände inte att jag skulle klara av det utan hjälpen.

Hoppas innerligt att hon blir mycket bättre snart. Hon är redan bättre men det är fortfarande problem med att äta och behålla maten. Håller en tumme och hoppas att det blir bättre.





Och det är bättre, bara lite host och inget kräks, än så länge, och en milt snuvig näsa. Så vi håller tummen lite längre för att det skall bli ännu bättre i morgon.

Började skriva detta inlägg för två dagar sedan men fick inte tid till att skriva klart, det var ju julafton i går!


Gillar

Kommentarer