V E C K A 3 5
V e c k a 35 (34+0)
Phuuu.. då har äntligen vecka 35 kommit. Skulle gärna vilja få ut denna lilla tjej nu, eller kille! Hur som är jag så färdig med detta och jag är så plufflig och går som en kratta och känner mig ganska usel. Har sådan förverkar nu som är från en annan värld. I förrigår var det så jobbigt att jag trodde nästan att det var dags för en tripp till förlossningen, kanske inte för att föda men för att få koll på läget. Det kanske var början på något, att jag började öppna mig, önska kan man ju..
Hur som så går jag och huffar och puffar här. Så rädd för att göra för mycket så att jag skall få en "attack" till och David är inte hemma, när jag måste ta hand om allt. David åker till Stockholm i kväll och jag är ensam. Har ett skräckscenario där jag är ensam med tjejrna, det är natt och allt går så fort att jag inte kan ringa till någon. Just nu känner jag mig osäker på om jag kan skilja på förvärkar och förlossningsvärkar. Har packat en BB-väska till bebisen och är i princip klar med min BB-väska. Har aldrig tänkt på något förlossningsbrev men denna gång har jag gjort det och skrivit ett. Har erfarenhet nu så jag vet vad jag vill och inte. Livmodern är så pass hög nu att den når revbenen. Ont i ryggen är vanligt och jag känner av att magen är extra tung för ryggen. Svårt att andas än så länge och ganska knepigt att sova. Allt känns som en möda, mycket kissa på natten och vända mig som känns riktigt ont i ryggen, men vänder jag mig inte får jag så ont i höfterna.
Bebisen bli bara större och större vilket känns i den trånga magen, även om jag kan ses som stor, så är det trångt. Känns mer och mer nu, rörelserna börjar bli mer intensiva nu och större. Tror inte hon har vänt på sig än, vilket inte är bra. Ca 44cm lång och väger ca 2,38kg. Bebisen har lagt på sig ett fettlager på kroppen nu som gör att den skulle se insmord ut om den skulle födas nu. Önskar jag kunde locka ut henne på något sätt men men.. snart så.